Oskyddade trafikanter

image

Oskyddade trafikanter och hur du som bilförare relaterar till dem bedöms extra noga av inspektören. Skälet till det är förstås det faktum att de är just oskyddade. Som skyddad bilist krävs att du är extra varsam och hänsynsfull mot de oskyddade. Om två bilar krockar i en korsning blir det oftast bara plåtskador, men om en oskyddad trafikant blir påkörd blir skadorna desto allvarligare. Som skyddad bilist förväntas du ta ett större ansvar i trafiken. Det betyder att, även om det inte i lagens mening är ditt fel, kan du ändå hållas skyldig (till viss del) om en situation uppstår där en oskyddad trafikant är inblandad. Varför? Jo, som bilförare ska du vara förutseende och visa medvetenhet även för det otippade. En gående dyker inte upp ur asfalten, poff! utan där gående kan dyka ska du vara beredd på att stanna om det krävs.

Men även när det gäller oskyddade trafikanter är det viktigt att påpeka balans. Balans mellan hänsyn och tydlighet. Det går att vara tydlig med sina avsikter samtidigt som man är hänsynsfull. Många slänger sig på bromsen och stannar mitt på gatan för att släppa över gående (ett obalanserat beteende), bara för att de är rädda att köra på någon. Ett sådant agerande kan skapa fler risker än det är tänkt att lösa. När det kommer till de oskyddade trafikanterna är nyckelordet beredskap. Beredskap att stanna eller väja om situationen kräver det (ett balanserat beteende). Beredskap är inte detsamma som att släppa över allt som rör sig bredvid gatan eller vägen. Jag minns ett körprov med en aspirant som stannade vid ett övergångsställe och enträget vinkade för att få en man med rollator att passera gatan. Det var bara det att han inte hade tänkt att gå över. Han bara stannande för en paus. Efter en stund fick jag ingripa, förklara läget för aspiranten och be hen köra vidare.

Här kan jag ta tillfället i akt och skriva lite om det där med att vinka över någon. Gör inte det! När du vinkar över någon ska du vara beredd att ta det fulla ansvaret om något händer. Låt istället den gående eller cyklande fatta ett eget beslut om och när de vill över. Då gör de det på eget ansvar och på egen risk. Är det så att de inte riktigt vågar gå över, fundera då på om det kan ha något med ditt beteende att göra? (Dessutom gillar inte inspektören att du vinkar över folk). Många äldre vill hellre vänta tills du passerat för att därefter korsa gatan. De vill inte känna stressen och klarar kanske inte att skynda sig. Låt dem då vänta och tvinga dem inte ut i gatan.

Öva på att ”läsa”, ”tolka” och ”tyda”dem som går utmed gatan och som rör sig omkring övergångsstället, så att du bättre kan avgöra vart de är på väg och hur du ska bete dig. Ska du stanna? Räcker det att släppa gasen och inta bromsberedskap? Eller kan du lugnt köra vidare?

Något om hur inspektören bedömer:
Blir det en farlig situation, som hade kunnat undvikas med ett annat beteende från dig, då kan du räkna med att din körning blir underkänd. Men, i övriga fall så är det alltid helheten som avgör utgången av körningen. Ett råd jag gett till väldigt många aspiranter är att överlåta bedömningen till inspektören och bara fokusera på körningen. Detta oaktat vilken trafikmiljö du råkar befinna dig i.

Vägarbete eller liknande

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/brandman-allvarligt-skadad
Om du börjar med att läsa artikeln här ovan, så får du en bättre förståelse för resten av inlägget. Vid ett vägarbete eller vid en trafikolycka, som i artikeln, är det viktigt att du är ordentligt med på vad som händer. Detta är inte bara viktigt för att klara uppkörningen, utan för att det inte ska vara du som dör eller orsakar någon annans död, när du väl är ute själv i trafiken. Du ska kunna se och förstå när det är något som avviker från det normala. Det är viktigt att kunna reglerna, att ha rätt hastighet och goda marginaler då du närmar dig eller ska passera ett vägarbete. Har du inte det, så ingriper inspektören och din körning blir underkänd.

Visa hänsyn och respekt för dem som arbetar utmed våra gator och vägar!

Stopplikt eller trafikljus?

Eget foto

image

I vissa korsningar finns både ett vägmärke för STOP (stopplikt) och ett trafikljus. Vad gäller då? Ett självklart svar för vissa medan det vållar bekymmer för andra. Får du köra, utan att först ha stannat, när det är grönt ljus?
Svar: Ja, det får du! Om du på körprov, trots allt råkar stanna för STOP fast det är grönt ljus, kan körningen bli godkänd ändå? Ja, det kan den. Det vägs in i resten av din körning och hur det blev för andra trafikanter i den situationen. Uppstod inte fler tveksamma situationer under körningen kan inspektören släppa det med bara ett påpekande.

Vad tycker du är svårt i trafiken? Skriv din fråga i kommentarsfältet, maila på forarprovaren@gmail.com eller sök upp mig på Facebook: Uppkörningsbloggen och kontakta mig där.

Berättande körning

En del, framför allt trafiklärare, uppmuntrar eleven/aspiranten att berätta högt för sig själv (och för inspektören) om vad de gör eller tänker göra under körningen. Det kan vara en bra metod för ett fåtal, men enligt mig skapar en sådan taktik fler problem än den löser. Det första problemet uppstår då aspiranten ska klara av att både prata och köra samtidigt. Det är det inte många som klarar av. Ofta hamnar de i tidsnöd och vet tillslut inte om de ska prioritera pratet eller körningen. Jag minns en körning där en man verkligen fick kämpa med att berätta och att köra, dessutom var hans svenska ganska svag. Efter körningen pratade vi om saken och han blev otroligt lättad när han fick veta att han inte var tvungen att berätta samtidigt som han körde. Tydligen hade hans trafiklärare fått honom att tro det.

En annan sak som hör ihop med ovanstående är när den som ska köra upp tänker att: Om jag berättar för inspektören när jag gjort något fel så vet hen att jag egentligen kan bättre och då gör det nog inte så mycket. Oftast spelar det ingen roll vad du säger under körningen, det är vad du gör som räknas. Visst finns det undantag där det kan göra skillnad, men då behöver resten av din körning vara bra och misstaget vara av ringa art. Som exempel kan nämnas alla de gånger aspiranten kört förbi korsningar med väjningsplikt enligt högerregeln och sagt som så: Ja här är det högerregeln som gäller! men inte väjt för trafiken från höger. Det du säger har då ingen betydelse. När jag fick frågor om just detta innan vi åkte iväg, svarade jag oftast att jag inte bedömde körningen efter vad de sade utan efter vad de gjorde. Det kunde ju lika gärna gå åt andra hållet. Aspiranter slängde ibland ur sig: Här är det huvudled! fast det inte var det. Skulle jag då bedöma därefter blev deras körning underkänd! Nej, prat är ett slags teori och teori finns ett särskilt prov för. I bilen är det praktik som gäller. Om inspektören undrar över något så frågar hen dig om det.

Motorbromsa/Miljökörning

Vad innebär det att motorbromsa? Vad vill inspektören se under körprovet?

Att motorbromsa är inte detsamma som att bara växla ned och släppa upp kopplingen. Många tror det. Det tror det därför att de blivit lärda så. Kanske av en handledare eller av en vän. När de sedan kommer till körprovet så åstadkommer de inget annat än en obekväm körstil. Varje gång de ska ”motorbromsa” så växlar de ner och släpper upp kopplingen, med resultatet att hela bilen hoppar till och som passagerare åker man framåt och bakåt. Efter några hundra sådana resor blir man ganska trött.

När du ska motorbromsa släpper du helt enkelt bara gasen och låter bilen rulla framåt. Du ska inte bromsa (med pedalen) eller ha kopplingen nedtryckt. När du sedan har nått önskad hastighet växlar du (om nödvändigt) ned till rätt växel och fortsätter köra. Självklart ska du dock fotbromsa om situationen kräver det! Motorbromsning kan gärna användas vid hastighetssänkning, t.ex. från 90 km/h till 70 km/h. Resultatet blir en behaglig körning och en lägre bränsleförbrukning. Att motorbromsa ned hastigheten på det sättet visar på en god planering inför nya hastigheter. Du kan även motorbromsa in mot korsningar och cirkulationsplatser, men se då till att du inte samtidigt blir till ett onödigt hinder för trafiken bakom dig. Du måste hitta balansen mellan en miljövänlig körning och samspelet med andra. Det ena ska inte ske på bekostnad av det andra! Jag ska förklara med ett exempel från en uppkörning. Aspiranten, jag (inspektören) och trafikläraren var ute på ett körprov i Uppsala. Vi närmade oss en trafiksignal (ett rödljus), aspiranten släppte gasen och rullade fram mot korsningen medan han inväntade grönt ljus. Om det varit tomt på trafik bakom oss hade det varit fine, men nu var det många andra runt om och det enda han åstadkom var att stoppa upp hela trafiken. Jag frågade honom hur han tänkte och sedan berättade jag vad resultatet blev. Jag hoppas att han förstod och tog till sig, för hans körning i övrigt var så bra att jag kunde släppa detta och godkänna den.

Hur bedömer då inspektören din miljökörning? Kan din körning bli underkänd om du inte behärskar den? Ja, men bara om du genomgående slösar bränsle eller om din miljökörning inte sker situationsanpassat, d.v.s. att det inte lämpar sig i det givna läget. Du måste ha i minnet att säkerheten alltid kommer före miljön när inspektören bedömer din körning.

Ut och öva på miljökörning så som jag beskriver det ovan. Lär dig när du ska göra det och när det inte passar sig. Tänk planering och samspel i kombination med miljökörning så att du hittar balansen dem emellan. Inspektören kräver inte en perfekt miljökörning, utan vill bara se att du förstått principen och inte är helt ute och cyklar.

Fem snabba svar…

1) Får jag ha solglasögon på mig på uppkörningen?
Svar: – Visst får du det. Du är fri att köra med eller utan solglasögon. Inspektören märker om du tittar som du ska ändå.

2) Är det okej om jag sätter på radion? Lite bakgrundsljud gör mig mer avslappnad.
Svar: – Ja då, det går bra! Håll volymen på en nivå där det går att höra varandra bara.

3) Är det okej om jag stänger av radion?Jag gillar att ha tyst i bilen. Då kan jag koncentrera mig bättre.
Svar: – Absolut! Det är du som ska köra och du bestämmer om radion är på eller inte.

4) Om jag glömmer bort vart vi ska, är det okej om jag frågar då?
Svar: – Visst! Har du glömt eller blev du osäker på vilka instruktioner du fick är det helt ok att fråga. Körprovet är inget minnes test 🙂

5) Kan min kompis åka med under körprovet?
Svar: – Hm, det beror lite på. Det kan gå bra om du tror att körningen går bättre då och om inspektören bedömer att det inte påverkar hen eller dig negativt.

Lite kuriosa kopplat till svaret på fråga fem. Vid ett körprov var vi fem(!) personer i bilen. Jag (inspektör), en uppföljare (kvalitet) från Trafikverket, trafikläraren, aspiranten och aspirantens kompis. Det blev lite trångt i baksätet, men annars gick det bra.

Effektiv bromsning

Ett av de manövreringsmoment du kan få göra på din uppkörning kallas för ‘Effektiv bromsning’. Det är egentligen detsamma som vad vi på ”svenska” kallar en tvärnit.

På körprovet när detta ska ske, kommer ni att stå stilla och inspektören förklarar upplägget för dig. Ungefär så här:

  • Nu ska du få göra en effektiv bromsning. När du kör ut på vägen ska du snabbt gasa upp i 70 km/h (hastigheten kan variera beroende på t.ex. väglaget) och när jag säger: Bromsa! ska du stanna bilen som om t.ex. ett barn sprang ut framför den. Vi hjälps åt att hålla koll på annan trafik och om det inte är lämpligt att fullfölja bromsningen kommer jag att säga avbryt. Då fortsätter du bara att köra vägen framåt. Har du några frågor?

Ja, ungefär så där kan det låta när du ska göra en effektiv bromsning på ett körprov.

Så här står det om effektiv bromsning i Trafikverkets Handledning för Körprov Grund

Förutsättning för bedömning: Kunden har utfört en bromsning.

Genomförande: Informationen bör ges stillastående. Bromsningen ska genomföras i anslutning till informationen. Måla upp en bild av en situation som föranleder en effektiv bromsning, ge exempel. Var tydlig hur du meddelar när bromsningen ska ske. Du kontrollerar säkerheten avseende annan trafik samt meddelar kunden när momentet är utfört.

Väglaget avgör hastigheten, bromsningen genomförs i hastighet från lägst 50 km/h.