Tecken, körriktningsvisare, blinkers

Dessa tre ord, som alla har samma betydelse, skapar ofta oreda, förvirring och ilska hos trafikanter. Detta trots att det egentligen är så enkelt.Tecken ska ges så snart du tänker eller behöver göra någon form av sidoförflyttning av ditt fordon. Då ska tecken ges i så god tid att dina medtrafikanter kan planera sin körning efter vad du tänker göra. 
Ett skäl till att detta med teckengivning inte fungerar jämt kan vara brist på förståelse. Brist på förståelse av att andra är i behov av att veta vart du är på väg.

– Jag vet vart jag ska, så vad ska jag ge tecken för?

Då saknar man lite känsla för det samspel som bör finnas mellan alla som vistas i trafiken.

Tänk bara så här: Om du behöver, av vilket skäl det än är, göra en sidoförflyttning av ditt fordon, så ska du använda dina körriktningsvisare (blinkers). Detta ska du göra även om du tycker att det verkar onödigt! Dina medtrafikanter kanske inte upplever det onödigt, utan blir tacksamma för ditt samspel. 

En sidoförflyttning är t.ex. när du lämnar en parkering längs gatan, när du byter körfält, om du svänger ut lite för att passera ett stillastående fordon (buss, parkerad bil mm), körfältsbyte i cirkulationsplats, om du kör om (traktor, cyklist eller annat fordon) eller om du passerar något hinder längs vägen. 

Trafikinspektören vill se hur och när du använder dina körriktningsvisare under uppkörningen. Inspektören önskar att du ger tecken i god tid – efter att du sett dig för. Missar du att ge tecken vid något tillfälle och det inte leder till någon situation, så har inspektören överseende med det, under förutsättning att du har tittat ordentligt och inte förflyttar dig i blindo.

Ur trafikförordningen 3 kap (detta är vad inspektören bygger sin bedömning på!)

65 § ”När en förare avser att starta från en vägkant eller att vända, svänga, byta körfält eller ändra fordonets placering i sidled på något annat inte oväsentligt sätt skall föraren ge tecken med körriktningsvisaren för att visa sin avsikt. Om fordonet inte har körriktningsvisare, skall föraren i stället visa sin avsikt genom att sträcka ut armen.

Tecken skall ges i god tid innan den avsedda manövern genomförs och vara väl synligt och otvetydigt. Teckengivningen skall upphöra så snart manövern är avslutad.”