Här nedan finns Jessica Kronholms svar på mitt öppna brev om beordrad vändning under körprov. Jag får fundera på om jag ska bemöta de svar hon ger nedan…

Hej Rune!

Jag får tacka för dina synpunkter och funderingar.

Jag ska bemöta dina åsikter som du framför i ditt brev.

Inom Trafikverket Förarprov jobbar vi kontinuerligt med kvalitetsarbete. Vi har fortbildningsdagar som även innefattar en uppföljning av det dagliga arbetet som en trafikinspektör utför, dvs körprov. Denna uppföljning genomförs av en kvalitetsmedarbetare utsedd av Trafikverket Förarprovs ledning. Vi säkerhetsställer genom detta arbete att våra förarprövare arbetar på ett likvärdigt sätt oavsett provort enligt både föreskrifter och Förarprovs styrdokument TDOK 2010:214  ”Handledning körprov grund”

Du tar upp situationer från momentet ”vändning”.

Jag hänvisar till TSFS 2012:43 18 §. Ett körprov för behörighet B ska innehålla minst två manövreringsmoment varav minst ett ska gälla backning. Andra moment kan var vändning, parkering och effektiv bromsning.

När det gäller momentet vändning så hänvisar jag precis som även du gjort, till ”Handledning körprov grund”

6. Vändning

Förutsättning för bedömning

Vändningen sker beordrat eller spontant där kundens planering och manövreringsförmåga kan bedömas.

 Genomförande

Eftersträva att kunden ges möjlighet att självständigt lösa uppgiften. Eftersträva platser där goda möjligheter finns om du beordrar en vändning. Var noga med hur du ger förutsättningen för vändningen, speciellt vid höga hastigheter. Variera med tre- och fyrvägskorsningar och saxvändning för att bedöma tillvägagångssätt.

 En vändning kan alltså ske både beordrad och eller spontant. I ”Genomförande” står vidare att kunden ska ges möjlighet att självständigt lösa en uppgift. Det är däremot viktigt att den sökande får bra förutsättningar för att visa sin förmåga att lösa uppgiften på ett trafiksäkert sätt.

Med bra och tydliga förutsättningar ska den sökande få möjlighet av visa sin färdighet både i och utanför tätort när det gäller alla moment och det inkluderar även momentet vändning.

Som förarprövare gör man en helhetsbedömning av ett körprov dvs enstaka brister som är av liten betydelse för trafiksäkerheten leder inte till ett underkännande.

Med vänlig hälsning

 Jessica Cronholm

Kvalitets- och utbildningssamordnare

(Jag utelämnar Jessica Kronholms kontaktuppgifter)

Trafikverket Förarprov

Västra Järnvägsgatan 7

111 64 Stockholm

Telefon 0771-921 921

www.trafikverket.se

Stopplikt skapar problem för många. Vad gäller och vart ska man stanna? En del upptäcker inte ens att vägmärket finns där! Några tror att vägmärket för stopplikt bara gäller när det kommer trafik. Nu ska vi reda ut detta en gång för alla, så att du inte strular med stopplikten på din uppkörning.

Stopplikt innebär plikt att stanna! Oavsett om det finns trafik på den väg du vill köra ut på! Alla fyra hjulen (eller två om du kör MC eller moped) ska stå stilla. Det är alltså förbjudet att rulla sakta framåt vid stopplikt. Många missar detta och kör som om det vore väjningsplikt (kommer ett inlägg om det längre fram). Vet du att ditt körkort kan bli indraget om du inte stannar vid stopplikt?

Vart ska man stanna då? Vid vägmärket eller vid linjemarkeringen (stopplinjen) ? Om linjemarkering saknas, vart stannar du då? På körprov fick jag ofta se att aspiranten inte visste detta. De kunde stanna lite varstans. Något som hände rätt så ofta var att aspiranten stannade två gånger. En gång vid vägmärket/stolpen och en gång vid linjen. Inte okej. Då lurar du dina medtrafikanter och de vet inte om du tänker köra eller inte. Det rätta sättet är, att om linjemarkering finns (alltså stopplinje), ska du köra fram till den och stanna där. Framhjulen får inte passera linjen. Saknas linjemarkering kör du fram till vägkanten och stannar där. När det sedan är fritt att köra får du fortsätta framåt.

Hur bedömer inspektören stopplikt? Lagen säger att du ska stanna vid linjemarkeringen, stå stilla tills du försäkrat dig om att det är säkert att färdas ut på vägen, sedan får du fortsätta framåt. Så detta är vad inspektören vill se. Händer det att inspektören kan släppa någon som inte stannar exakt vid stopplinjen? Kan inspektören godkänna om du inte står helt stilla vid stopplikt? Svaret blir att en helhetsbedömning görs och att varje del av ditt körprov vägs in i sammanhanget. Men, det krävs en riktigt bra körning, på gränsen till perfekt, för att inspektören ska överväga att godkänna en körning där någon inte stannat korrekt vid stopplikt. Sammanhanget kan avgöra. Fanns det trafik vid situationen? Såg du dig för ordentligt? Rörde sig bilen knappt märkbart framåt?

Tänk på att vid stopplikt stannar du inte bara för din egen skull, alltså för att du ska hinna överblicka situationen. Du stannar även för de andra trafikanternas skull. De räknar med att du ska stå still och om du inte gör det skapar du oro hos dem som färdas på den väg du vill ansluta till.

Innan ni åker ut i trafik kommer inspektören be dig att utföra en säkerhetskontroll på bilen. Här finns mycket rykten och myter att ta död på. En del hävdar att du inte får köra om du inte klarar säkerhetskontrollen, andra att du måste klara den bra för att inte kugga på körningen. Inget av ovan är sant. Sanningen är att du kan göra en ganska usel säkerhetskontroll och ändå klara din uppkörning.

Säkerhetskontrollen i sig avgör inte resultatet av körningen, men den kan räknas in i helhetsbedömningen och på så sätt påverka utgången av provet. Säkerhetskontrollen gör du inte för inspektörens skull utan för din egen. Det bör ligga i ditt eget intresse att veta hur du försäkrar dig om att ditt fordon är i kördugligt skick.

Så, hur går då säkerhetskontrollen till? Inspektören ber dig göra en eller två delar av en hel säkerhetskontroll. Hen kan be dig kontrollera hjul och däck (d.v.s. både däcket och fälgen), du kan ombedas att öppna motorhuven och namnge samt peka på vätskorna (spolarvätska, motorolja, kylarvätska, bromsolja), du kan få kontrollera belysningen (hel och halvljus, körriktningsvisare, bromsljus och om vädret är dåligt kan dimljus ingå), bilens säkerhetssystem (att varningslamporna tänds och släcks som de ska), vindrutetorkarna och spolarvätska, bilens bromsar, signal (tuta) eller styrservo. Dessa olika delar kan förstås kombineras på olika sätt.

Inspektören talar alltid om vad du ska göra och ibland stöttar hen dig om du t.ex. är lite ovan vid bilen. Tänk på att inspektören vill att du ska få en bra start på körprovet och att hens mål inte är att få dig underkänd utan att få dig att lyckas väl.

Ur UNT.se (Upsala Nya Tidning) 2010-10-15

”Allt färre klarar att på första försöket ta körkort för personbil. Andelen godkända kunskapsprov var 49,7 procent i fjol, vilket kan jämföras med 55,6 procent år 2010. För körprovet är trenden densamma.(TT)”

”Allt färre klarar att på första försöket ta körkort för personbil. Andelen godkända kunskapsprov var 49,7 procent i fjol, vilket kan jämföras med 55,6 procent år 2010. För körprovet är trenden densamma. I fjol var det 52,2 procent som klarade, jämfört med 54,6 procent 2010, enligt ett pressmeddelande från Trafikverket och VTI. Forskare vid VTI ska nu titta på vad som kan göras för att vända trenden och en rapport väntas vara klar till nästa sommar.”

http://unt.se/omvarld/farre-klarar-korkortsproven-3912188.aspx

Detta kunde man läsa i Uppsalas största dagstidning torsdagen 15 oktober 2015. Då och då plockas ämnet fram, därför att man det det är något som berör och engagerar. Jag har funderat över denna fråga de senaste dagarna och tänkte reflektera lite kring ämnet här och nu. I Uppsala, där jag arbetade som inspektör under ca fem år, har trenden varit det motsatta – åtminstone när det gäller körprov. Innan Förarprov flyttade sin verksamhet från Gimogatan till Östunagatan i Uppsala såg siffrorna för godkända respektive underkända körprov ganska annorlunda ut än vad de gör idag. Vi kom från ett provområde med omedelbar närhet till tätortskörning (gatukorsningar, signalreglerade mm), landsvägar med både höger och vänstersvängar, smal och krokig väg och motorvägsliknande trafikmiljö (väg 55 Bärbyleden och dessutom fanns E4 inom räckhåll), till en miljö av ganska annorlunda karaktär. Många av oss trodde att ännu färre skulle klara av att köra upp i det nya provområdet och att siffrorna skulle bli ännu sämre. Men det blev det rakt motsatta. Efter en tid framstod det klart att flera klarade sitt körprov efter flytten än före.

Hade vi inspektörer ändrat vår bedömning? Svaret på den frågan är både ja och nej. På Trafikverket Förarprov arbetas det kontinuerligt med frågor om hur bedömningen går till och vad som är acceptabelt att släppa igenom.  Det arbetas även med bemötande och kundvänlighet. Detta arbete har resulterat i ett annat klimat mellan förarprövaren och aspiranten, som i sin tur har lett till att flera klarar körprovet idag än för t.ex. fem sex år sedan. De flesta rykten om inspektörernas vrånghet är sådana som överlevt ett nära nog fullbordat generationsskifte. Jag har hört historier om attityder som får nackhåren att resa sig på mig. Tidigare var det även så att det räckte med ett misstag så var du rökt. Nu får du ofta chansen att reparera ditt misstag och visa att det var en engångsföreteelse. Detta beror självklart på misstagets art. Är det ett misstag av allvarlig karaktär (det blir eller riskerar att blir farligt) så blir din körning underkänd även om resten går bra. Numera arbetar Trafikverkets förarprövare med helhetsbedömningar. Mer om det i ett annat inlägg.

Vad var det då som gav ett högre antal godkända efter flytten än innan? Jo, på den nya platsen finns inte samma typ av tätortstrafik tillgänglig. Området med gatukorsningar skiljer sig från där Förarprov låg innan flytten. Det innebär att det inte finns samma chans till uppföljning av ett beteende nu som det gjorde då. Då blir det svårare att få ett bra bedömningsunderlag. Landsvägskörningen är i det närmaste obefintlig i det nya provområdet. Det finns endast en landsvägssväng (och den är inte mycket att ha) att tillgå och det på väg med hastigheten 70 km/h. Tidigare fanns ett flertal med hastigheter mellan 70 och 90 km/h att välja på. Just landsvägssvängar är något som många har svårt med – främst vänster! Motorvägen är E4 och dit är det långt från Östunagatan. Det innebär att det inte finns så bra möjligheter till uppföljning där heller.

Under en period för ca sex år sedan låg snittet för antal godkända på Uppsalakontoret omkring 35%, nu ligger det närmare 40%. Viss betydelse för denna svängning har det sätt som inspektörerna arbetar haft, men även provområdet är en avgörande faktor. Uppsala var känt för sina svåra körprov  och folk utifrån fasade för att köra upp där. Nu är det tvärtom. Folk åker gärna till Uppsala för att köra upp då de hör att det är ett bra ställe med mycket trevliga inspektörer.

Så, vad vill jag då ha sagt med ovanstående? Jo, att en stor faktor för bedömningen av ett körprov grundas i vilket område man kör upp. Även om bedömningen av en körning är densamma oavsett var någon kör upp, så är underlaget för bedömningen olika beroende på de yttre omständigheterna. Detta är något som ofta förbises och som det talas tyst om på Trafikverket. Det här kan man läsa på Trafikverkets hemsida med frågor och svar:

”3. Är det lättare att köra upp på en mindre ort?

Körprovet bygger på en gemensam kursplan vilket innebär att kraven är samma
oavsett på vilken ort du genomför körprovet. ”.

http://www.trafikverket.se/korkort/kontakt/fragor-och-svar-om-prov/korprov/

Värt att tänka på är att siffrorna i UNTS´s artikel ovan baseras på ett riksgenomsnitt och kan alltså variera kraftigt beroende på var i landet (och i staden!) Förarprovskontoret är placerat. Trafikverket borde mad andra ord fundera mera över vart kontoren placeras och vilka konsekvenser det kan få för den som ska köra upp.