Körprovets paradox

För en liten tid sedan blev jag påmind om två körprov som jag bedömde. Det var samma person båda gångerna. Det första körprovet var riktigt bra – men det blev underkänt! Det andra var lite sämre – men det blev godkänt! Hur kunde detta gå till?

Under det första körprovet, som i princip gick klockrent, fick jag ingripa (bromsa) vid ett övergångsställe. Om jag inte hade bromsat så hade en allvarlig en olycka inträffat. Det andra körprovet var lite ”hackigt” så att säga. Lite småmissar här och där, men överlag helt okej och därmed så kunde det godkännas.

Så var det ganska ofta under körproven och så är det säkert fortfarande. Nu är det 8,5 år sedan jag slutade som trafikinspektör, men vad jag vet så ser proven likadana ut nu som då. Några aspiranter kör som ”gudar” men gör ett större misstag och flunkar, medan andra kör som ”nybörjare” och får godkänt.

Här kan man förstås filosofera över huruvida detta är rättvist eller inte, men sådana är de gällande förutsättningarna. En av de grundläggande reglerna för en trafikinspektör att förhålla sig till är: Det är okej att göra mindre misstag – men det får inte bli farligt!

Lämna ett svar