Myth Busted

Jag tänker dela ett mail från en läsare. Efter detta mail kommer min förklaring till varför myten är krossad. Vilken myt det rör sig om kanske du kan lista ut när du läser mailet, om inte så kommer min förklaring sedan.

Hej Rune!

Vill först och främst tacka dig för den blogg du bedriver och vill verkligen poängtera att den hjälp mig väldigt mycket med att stilla nerverna. 
Lite bakgrund till min förra uppkörning (som är den enda hittils).
Jag körde upp i Farsta och hade läst på Internet att det är nästintill omöjligt att klara en uppkörning där. Bästa vännen och hans tjej hade blivit kuggade på ”små fel” enligt dem själva.
Jag fick en av dem förarprövarna man hört ska vara av modell strängare. 
Till min förvåning var han väldigt professionell och trevlig. Han gav ett säkert intryck.
Under min uppkörning gick allt perfekt, vilket inspektörer själv sade, Men han kuggade mig på att jag inte kunde parkera ordentligt. Jag fick själv välja plats för att backa in, men misslyckades misserabelt. Under provet fick jag tre försök varav en var fickparkering. 
Han gav mig, av vad jag förstått mer chanser än vad jag egentligen skulle ha fått. Så jag förstår helt och hållet att den körningen inte vart godkänd trots att han sade ”Du kör väldigt trafiksäkert och miljövänligt”.
Men nu till min fråga. 
Jag har ett bokat omprov undrar om jag kommer att testas på allt igen eller om det blir en kortare runda mer fokuserad på backning och parkering eller som dem förra där allt ska testas igen.
Hoppas du får en super trevlig dag.”
Såg du det? Jag syftar inte på detta med den ”modell strängare” inspektören – även om också det är en myt som behöver krossas. Det jag syftar på ligger underförstått i denna formulering: ”Han gav mig, av vad jag förstått mer chanser än vad jag egentligen skulle ha fått”. En inspektör, som är av ”modell strängare” (och ingen av de andra heller) ger inte fler chanser än vad som är vanligt om inspektören endast är ute efter att underkänna.
Det är detta som är myten: Inspektörerna är bara ute efter att underkänna så många som möjligt!
Vad som har hänt här är att personen som skrev detta mail till mig insåg att inspektören gav upprepade chanser att klara uppgiften som hade getts; att parkera bilen. ”Under provet fick jag tre försök varav en var fickparkering”. Inspektören gav aspiranten tre (3) försök att klara sin parkering, vid olika tillfällen dessutom, eftersom det även rörde sig om en fickparkering.
Jag har själv suttit i den sitsen som denne inspektör gjorde. Aspiranten kör bra och man vill godkänna körningen. MEN – aspiranten kan inte parkera! Vad gör jag? Hen får en chans till. Då kanske det går? Nej, inte nu heller. Okej en chans till då! Någon gång måste man dock dra ett streck och bestämma sig för att vederbörande fått alla chanser jag kunde ge och underkänna trots att det på sätt och vis tar emot.
Gå inte på alla myter som inspektörerna som florerar där ute. De stämmer inte.

Om du undrar vad svaret på läsarens fråga är så kommer det här:

Till din fråga: Det blir en helt ny körning, som om du aldrig gjort det förut. Sådana är de riktlinjer Trafikverkets inspektörer har att förhålla sig till. Den inspektör du får köra med vid nästa körprov kan se att du inte klarade parkering (manövrering?) och följer så klart upp detta.

Avbrutet körprov

Vid några tillfällen, förvånansvärt många, har jag fått avbryta körprovet i förtid, därför att aspiranten utgjort en trafikfara och därför att jag fått hjälpa till många gånger under körningen.Trots detta har aspiranter uttryckt förvåning över att körningen inte blev godkänd och inte visat någon förståelse för att jag avbröt uppkörningen. Hur kan det komma sig? Jag menar, det måste ju vara uppenbart, även för aspiranten, att det inte fungerade. Allt sker ju öppet och vi sitter intill varandra i samma bil! Exempel på ingripanden under samma körprov: bromsat, dragit i ratten, pekat och muntligen talat om vad de ska göra. Det har även hänt att jag fått köra bilen en kort sträcka från passagerarplats.

I många fall tror jag att aspirantens oförmåga att ta in beskedet beror på att dennes okunskap om bilkörning är så stor att de inte ser hur farligt de beter sig i trafiken. De susar gator och vägar fram, glatt och obekymrat och tror de klarar sig bra, medan det egentligen är precis tvärtom. Inspektören eller andra trafikanter får rädda dem från katastrof, men de tar inte in det.

Om din körning blivit underkänd och du inte förstår varför, kan det beror på att du inte själv upptäckt det inspektören sett. När aspranten sedan begär att inspektören ska ge exempel på vad som skett, så känner aspiranten inte igen situationen. De har nämligen inte sett något. Deras blick kanske fanns på annat håll än där faran fanns. Inspektören undviker bl.a. därför att gå in på konkreta händelser o h hänvisar istället till bristerna i kompetensområden. Det är så inspektören ska arbeta. 

Jag har sagt det många gånger: Du kan lita på inspektören! Visst kan det finnas någon som inte riktigt håller måttet, men de upptäcks snart genom Trafikverkets egna kvalitetskontroller. Dessa sker regelbundet under arbetsåret. Sluta lyssna på alla skräckhistorier som finns där ute. De gör bara skada för dig. De gör dig mer nervös och uppjagad än vad du behöver vara. Ta skräckhistorierna med en stor nypa salt och tänk på att allt du hör eller läser i ämnet inte behöver vara sant. Kom ihåg att jag som skriver detta själv har erfarenhet från yrket som trafikinspektör och att jag fått höra historier om mig själv som absolut inte stämmer överens med vad som egentligen hände. 

Svårt att köra upp i Uppsala?

Få klarar sig vig uppkörning i Uppsala. Endast i Jakobsberg, Farsta och Södertälje klarar sig färre enligt artikeln från 2013 nedan (det är förresten min f.d. kollega, numera kontorschef, som intervjuas).
     Jag håller med trafikläraren Eseyas Yebiyo om att inspektörerna här i Uppsala inte är hårdare än de i övriga landet, utan att skälet till så många underkända beror på andra saker. Historiskt har Uppsalainspektörerna varit fruktade, men detsamma kan  nog sägas om resten av inspektörerna i landet. De skulle vara mer eller mindre skräckinjagande. Det ingick nästan i deras arbetsbeskrivning. Nu är det tvärtom. Nu ska ett underkänt resultat levereras med ett empatiskt leende.

Varför chansar ni då? Hur tänker ni när ni sedan kuggar och varför överförs er frustration på Förarprovs inspektörer? Jag vet att det inte gäller alla, men jag provocerar med vilje för att få några att tänka till lite. Då kanske det går att bryta mönstret hos dessa. Jag är en obotlig optimist!

Om någon missar ett prov på gymnasiet eller en tenta på Universitetet, beskylls ofta provet för att vara felkonstruerat och frågorna som felställda. Andra ursäkter är: jag förstod inte frågorna, vi hade inte talat om detta på lektionerna, etc. Väldigt sällan erkänns det öppet att ”jag slarvade med förberedelserna”. Även om de allra flesta har självinsikt nog att veta att skälet till misslyckandet fanns att finna hos dem själva, är det inte många som öppet erkänner det inför andra. Det verkar vara en av de mänskliga svagheterna att vilja lägga över ansvaret för eget misslyckande på tredje part.
     Visst är det så att nervositet kan ställa till det oerhört mycket för en del. Dessa har svårt att hantera pressade situationer överlag, men för det stora flertalet fungerar det inte så. Nervositeten är som störst de första fem till 10 minuterna (inklusive introduktionen) sedan släpper det och förvinner nästan helt. Dagens inspektörer är väldigt duktiga på att få kunden att känna sig avslappnad och välkommen, samt förmedla att några mindre misstag oftast inte har någon större betydelse för resultatet.

Har du problem med stress och nervositet måste du öva upp din förmåga så pass, att du inte tappar för mycket när nervositeten gör sig påmind. Ligger du på gränsen för vad körprovet kräver, när nerverna slår till, sjunker du raskt ned under den och du kommer att göra bort dig. Inse att ett lyckat körprov kräver mycket träning och när du tror att du är klar – öva lite till! Kör de där extra milen för att få ned det rätta beteendet i ryggmärgen. Då blir det rätt, även när du är nervös och drabbas av partiell minnesförlust.

http://mobil.unt.se/uppland/uppsala/manga-chansar-vid-uppkorning-2514673.aspx